Att delta i samhället är ett socialt och kulturellt fenomen där enskilda aktiviteter bidrar till samhället som helhet. I alla sammanhang (betalt arbete, frivilligarbete, privat, hobby, utbildning) handhar individen sin karriär och använder och utvecklar många kompetenser. Omedvetet värdesätter, uppskattar och använder vi dessa individuella kompetenser, men ofta har vi svårt att förknippa dessa direkt till formella och institutionaliserade områden på arbetet och i utbildning, eftersom det handlar om mer informella principer och villkor för att värdera kompetens.

 

Användningen av ordet "karriär" är ofta begränsat till betalt arbete, sysselsättning och formella former av stöd som utbildning, arbetsrådgivning. Unesco [1] definierade karriär så här 2002:

 

"Karriär är samspelet mellan arbetsroller och andra livsroller under en persons livslängd, inklusive både betalt och obetalt arbete i en individs liv. Människor skapar karriärmönster när de fattar beslut om utbildning, arbete, familj och andra livsroller. "

 

Europeiska kommissionen och OECD har även lagt till vikten av att delta i samhället i sin policy. Projektet arbetslivsvägledning handlar om karriärplanering i arbetssammanhang, vilket omfattar såväl förvärvsarbete i kommersiella miljöer som oavlönat arbete i, till exempel, föreningslivet. Denna bredare definition har tagits i beaktande, eftersom det påverkar beslut i yrkeskarriärplanering.

 

Det är viktigt för alla intressenter i planeringen av yrkeskarriär (individ, arbetsgivare, utbildningsanordnare, policy, stödorganisationer) att bli mer medvetna om fördelarna med portföljmodeller, oberoende bedömning och vägledning, formell och informell värdering, och tillgängliga finansieringskällor. För att planera sin arbetslivskarriär är det framför allt viktigt att individerna är medvetna och kan beskriva de önskade resultaten för sig själva, de sammanhang där de arbetar och bor. Personlig utveckling och möjlighet att ta vara på de tillfällen som erbjuds bör anpassas för individen, ta i beaktande behoven i organisatione/samhälle och skapa en win-win-situation för alla.

 

OECD (2004 [2]) använder följande definition av karriärvägledning: "Karriärvägledning avser tjänster och aktiviteter som syftar till att hjälpa individer, oavsett ålder och när som helst under hela sitt liv, att göra utbildnings- och yrkesval och hantera sina karriärer." Denna definition av yrkesvägledning är begränsad till formella miljöer för utbildning och arbete. Ur sysselsättningsperspektiv är detta motiverat, men det saknar uppfattningen om individen. Den enskildes arbetslive innebär mer än bara betalt arbete och formell utbildning. Utvecklingen av kompetens börjar redan innan skolan och sker även utanför skolan. Forskning har visat att upp till 93% (Borghans [3] ea, 2011) av all inlärning hos vuxna sker genom informellt lärande, och det kan förväntas på grund av ”Just-In-Time, Just-Enough”,  i  alla former av lärsituationer, som passar intresset hos den enskilde, till dennes intelligens och inlärningsstil etc., och att effekterna av informellt lärande på arbetet och på deras utveckling är högre än vid formella utbildningstillfällen. Också från individens perspektiv används kompetenserna i alla aspekter av livet, medan vissa privata aktiviteter såsom en hobby, kan ge mer nytta för individen än resultaten som erhållits i skolan eller på jobbet.

 

I sin bok "Vi hebben er weer zin i"  beskriver Hans van der Loo (2011 [4]) fyra villkor för ett personifierat värdesättande och självkänsla hos den enskilde. De är också förutsättningar för livslångt lärande:

​

1. Medvetenhet (genom självuppskattning och självutvärdering att kunna bedöma sitt värde i förhållande till andra värdesystem);

2. Positiva anknytningar (naturlig intelligens, alla intelligenser, anknytning till omgivningen och anpassning till ett nätverkssamhälle);

3. Självvalda ambitioner som drivkraft (kontra strikta regler inom utbildning, arbete och i samhället);

4. Aktiv entusiasm och ambition (ha en positiv inställning till sin egen ambition, ta fullt ansvar och satsa på vad din ambition i livet är).

 

Om alla dessa individuella villkor är uppfyllda är det möjligt för individen att planera och hantera sin egen karriär.

 

Yrkesvägledning måste riktas mot behovet hos individen, snarare än bara till efterfrågan på arbete och/eller utbildning. Det är en balans mellan organisationernas perspektiv/behov (uppifrån-ner) och titta från individens perspektiv (nerifrån-upp) som yrkesvägledning ytterligare främjar anställbarhet. Den stärker också ytterligare en hållbar utveckling av kompetens hos individen och delaktighet i samhället. På detta sätt är det möjligt att kontinuerligt göra en koppling mellan ”yrkeskarriär "och "livskarriär”.

Källor:

 

Källor:

[1] Handbook on career counselling, Unesco, Paris, 2002 (http://unesdoc.unesco.org/images/0012/001257/125740e.pdf)

[2] Career Guidance, a handbook for policy makers, OECD, Paris, 2004 (http://www.oecd.org/dataoecd/53/53/34060761.pdf)

[3] Borghans L, Een leven lang leren in Nederland, ROA, Maasticht, 2011 (http://www.roa.unimaas.nl/pdf_publications/2011/ROA_R_2011_5.pdf)

[4] Loo, H van der, We hebben er weer zin in! (in Dutch), van Duuren Media, 2011