top of page

Organisatoriska och personliga aspekter i karriärutveckling

Vi lever och arbetar i ett dynamiskt samhälle. En examen är inte en garanti längre för ett jobb som vara på livstid och livslångt lärande är en nödvändighet för alla att förbli anställningsbar. Den allt snabbare förändringen i det nuvarande nätverkssamhället understryker behovet för den enskilde att hantera sin egen kompetens på ett hållbart sätt och därmed kunna hantera sin karriär i arbete och liv. Detta kräver en formell validering av kompetens och fokus på anställbarhet (avlönat arbete).

Men det krävs också en process av informell värdering, nätverkande och ett öppet utrymme marknad som stödjer de förändrade behoven i den flexibla marknaden, de olika sammanhang, och socialpsykologiska förändringar i en människas hela liv. Hållbar självreglering av kompetens och karriär är viktigt både ur både ekonomisk och samhällelig synvinkel. Fokus är, eller borde vara, på den enskilda utvecklingsprocessen och organisationer som stimulerar detta och gör en optimal användning av ständigt förkovrade individer. En komplicerande faktor i hanteringen av detta fokus är att de formella procedurer och instrument i karriärplanering - utbildning och prov- värderar och belyser endast en begränsad del av individuell inlärningspotential och kompetens. Att arbeta och utvecklas i en kunskaps- och/eller nätverkssamhälle innebär att leva i ett samhälle där kunskap ständigt utvecklas och där kompetenser kontinuerligt måste kopplas till alla typer av aktiviteter och sammanhang i samhället.

Att delta i samhället är ett socialt och kulturellt fenomen där enskilda aktiviteter bidrar till samhället som helhet. I alla sammanhang (betalt arbete, frivilligarbete, privat, hobby, utbildning) handhar individen sin karriär och använder och utvecklar många kompetenser. Omedvetet värdesätter, uppskattar och använder vi dessa individuella kompetenser, men ofta har vi svårt att förknippa dessa direkt till formella och institutionaliserade områden på arbetet och i utbildning, eftersom det handlar om mer informella principer och villkor för att värdera kompetens.

 

Användningen av ordet "karriär" är ofta begränsat till betalt arbete, sysselsättning och formella former av stöd som utbildning, arbetsrådgivning. Unesco [1] definierade karriär så här 2002:

 

"Karriär är samspelet mellan arbetsroller och andra livsroller under en persons livslängd, inklusive både betalt och obetalt arbete i en individs liv. Människor skapar karriärmönster när de fattar beslut om utbildning, arbete, familj och andra livsroller. "

 

Europeiska kommissionen och OECD har även lagt till vikten av att delta i samhället i sin policy. Projektet arbetslivsvägledning handlar om karriärplanering i arbetssammanhang, vilket omfattar såväl förvärvsarbete i kommersiella miljöer som oavlönat arbete i, till exempel, föreningslivet. Denna bredare definition har tagits i beaktande, eftersom det påverkar beslut i yrkeskarriärplanering.

 

Det är viktigt för alla intressenter i planeringen av yrkeskarriär (individ, arbetsgivare, utbildningsanordnare, policy, stödorganisationer) att bli mer medvetna om fördelarna med portföljmodeller, oberoende bedömning och vägledning, formell och informell värdering, och tillgängliga finansieringskällor. För att planera sin arbetslivskarriär är det framför allt viktigt att individerna är medvetna och kan beskriva de önskade resultaten för sig själva, de sammanhang där de arbetar och bor. Personlig utveckling och möjlighet att ta vara på de tillfällen som erbjuds bör anpassas för individen, ta i beaktande behoven i organisatione/samhälle och skapa en win-win-situation för alla.

 

OECD (2004 [2]) använder följande definition av karriärvägledning: "Karriärvägledning avser tjänster och aktiviteter som syftar till att hjälpa individer, oavsett ålder och när som helst under hela sitt liv, att göra utbildnings- och yrkesval och hantera sina karriärer." Denna definition av yrkesvägledning är begränsad till formella miljöer för utbildning och arbete. Ur sysselsättningsperspektiv är detta motiverat, men det saknar uppfattningen om individen. Den enskildes arbetslive innebär mer än bara betalt arbete och formell utbildning. Utvecklingen av kompetens börjar redan innan skolan och sker även utanför skolan. Forskning har visat att upp till 93% (Borghans [3] ea, 2011) av all inlärning hos vuxna sker genom informellt lärande, och det kan förväntas på grund av ”Just-In-Time, Just-Enough”,  i  alla former av lärsituationer, som passar intresset hos den enskilde, till dennes intelligens och inlärningsstil etc., och att effekterna av informellt lärande på arbetet och på deras utveckling är högre än vid formella utbildningstillfällen. Också från individens perspektiv används kompetenserna i alla aspekter av livet, medan vissa privata aktiviteter såsom en hobby, kan ge mer nytta för individen än resultaten som erhållits i skolan eller på jobbet.

 

I sin bok "Vi hebben er weer zin i"  beskriver Hans van der Loo (2011 [4]) fyra villkor för ett personifierat värdesättande och självkänsla hos den enskilde. De är också förutsättningar för livslångt lärande:

  1. Medvetenhet (genom självuppskattning och självutvärdering att kunna bedöma sitt värde i förhållande till andra värdesystem);

  2. Positiva anknytningar (naturlig intelligens, alla intelligenser, anknytning till omgivningen och anpassning till ett nätverkssamhälle);

  3. Självvalda ambitioner som drivkraft (kontra strikta regler inom utbildning, arbete och i samhället);

  4. Aktiv entusiasm och ambition (ha en positiv inställning till sin egen ambition, ta fullt ansvar och satsa på vad din ambition i livet är).

 

Om alla dessa individuella villkor är uppfyllda är det möjligt för individen att planera och hantera sin egen karriär.

 

Yrkesvägledning måste riktas mot behovet hos individen, snarare än bara till efterfrågan på arbete och/eller utbildning. Det är en balans mellan organisationernas perspektiv/behov (uppifrån-ner) och titta från individens perspektiv (nerifrån-upp) som yrkesvägledning ytterligare främjar anställbarhet. Den stärker också ytterligare en hållbar utveckling av kompetens hos individen och delaktighet i samhället. På detta sätt är det möjligt att kontinuerligt göra en koppling mellan ”yrkeskarriär "och "livskarriär”.

Källor:

 

Källor:

[1] Handbook on career counselling, Unesco, Paris, 2002 (http://unesdoc.unesco.org/images/0012/001257/125740e.pdf)

[2] Career Guidance, a handbook for policy makers, OECD, Paris, 2004 (http://www.oecd.org/dataoecd/53/53/34060761.pdf)

[3] Borghans L, Een leven lang leren in Nederland, ROA, Maasticht, 2011 (http://www.roa.unimaas.nl/pdf_publications/2011/ROA_R_2011_5.pdf)

[4] Loo, H van der, We hebben er weer zin in! (in Dutch), van Duuren Media, 2011

 

ORGANISATORISK MILJÖ

 

Five Steps Up, ”Fem steg upp”, är ett praktiskt verktyg som du kan använda när du behöver eller vill genomföra en valideringsprocess eller vägleda. Five Steps Up är avsedd för organisationer (inkl. företag/ institut.) som står inför HR-frågor i sitt arbete med organisationer: vilka åtgärder ska åta och hur ska man se till att inte missa viktiga aspekter av processen? Denna genomgång visar dig hur du kommer igång.

Five Steps Up är baserad på kompetens, dess värde och utveckling. Kompetens kan vara som de beskrivs i kvalifikationer för vissa yrken, men de kan också vara den värdering av nyckelkompetenser som beskrivs av Europeiska kommissionen. Dessa kompetenser omfattar även lära att lära, social och medborgerlig kompetens, initiativförmåga och känsla av entreprenörskap och kulturella uttrycksformer och medvetenhet.

 

I översikten till verktyget förklaras och beskrivs processen med yrkesvägledning/validering av tidigare lärande. Yrkesvägledning/validering är en process i fem faser och 10 steg. I denna del förklaras alla faser och deras sammankopplade steg som åtgärder som krävs vidtas av en organisation som vill utmärka sig genom att erbjuda yrkesvägledning och validering som ett verktyg för att få tillgång till dess utbildningsprogram och kvalifikationer å ena sidan och skräddarsy dessa program till individuella behov och personliga egenskaper hos klienten å andra sidan.

 

Översikten erbjuder också "fem steg upp" för organisationer och klienter att fylla i när man utvecklar och tillämpar yrkesvägledning/vägledning inom sitt sammanhang och för sina egna målsättningar samt för att utveckla och genomföra yrkesvägledning/validering inom organisationens program. Målgruppen för detta program är organisations personal som arbetar som HRM/HRD-personal, rekryteringsansvariga, chefer, rådgivare, läroplansutvecklare, bedömare och lärare.

 

Källa THE REVIEW: K. Schuur & R. Duvekot. 2015. Organisational aspects in career development.

PROCESSEN FRÅN ETT INDIVIDPERSPEKTIV

Utvecklingen (såsom industrialisering, öppen information, ny teknik) i det västerländska samhället på 1900-talet har resulterat till en ökning av välståndet. Tillsammans med demokratiska rörelser och ökad förändringstakt har detta lett till ett mer individualistiskt synsätt. Folk hävdar vissa rättigheter och känner sig mer självständiga, beslutar mer och mer om sina egna liv.

Det finns också individuella skillnader som kräver en helhetssyn på individnivå. Exempel på dessa individuella skillnader är: olika faser i livet och skillnader i socio-emotionell utveckling, olikheter i kombinationer av intelligenser och utvecklingsnivå av var och en av dessa intelligenser, individuella kompetenser, olika sociala sammanhang, olika utmaningar i arbetslivet. Och detta påverkar såväl yrkeslivets som den allmänna utvecklingen hos alla människor.

Individen måste hantera den ökade osäkerheten i arbetslivet. Stora organisationer/företag har huvudsakligen lojalitet till en liten kärna av anställda, medan en större grupp av anställda bör vara mer flexibla i balansakten mellan att behålla sitt jobb och hitta nytt. På grund av den ekonomiska turbulensen förutsätts i högre grad flexibilitet i anställningarna inom små organisationer. Tillfällig personal är ett måste för många små företag, trots att de samtidigt behöver en viss nivå av lojalitet från deras personal. För individen innebär det en förändring av tänkande från lojalitet till företaget och trygghet mot anställningsbarhet och flexibilitet. Att tillhandahålla top-down planering av yrkesutveckling för så stora grupper av individer är praktiskt taget omöjligt. Därför måste individer ta ansvar och kontroll över sin egen karriär och hantera detta själva. Det förväntas att, efter kollektivförhandlingar av fackföreningar, måste individer alltmer förhandla sin egen anställbarhet själva. Det kräver full beaktande av alla sammanhang av arbetslivet. Det avser individen som helhet, inklusive förvärvsarbete, där beslut fattas om alla aspekter av arbetslivet. Vad som är ologiskt utifrån ett anställbarhetsperspektiv kan vara mycket logiskt ur individens perspektiv. Val gjorda av en person är ofta baserade på dennes sociala identitet, befintliga relationer, tillgänglighet, lust/nöje och på den totala nyttan (Linn, 1998 [1]). Och det är inte alltid lika med vad som krävs för endast planering för sin yrkesutveckling.

 

Ett annat dilemma är att ha vissa diplom inte är någon garanti för ett jobb längre. Förutsättningarna för arbete förändras, det är mer kunskapsintensivt, kunskap kan vara föråldrad, arbetsbeskrivningar förändras, och även läroplanerna som leder till vissa examina förändras kontinuerligt. Det är svårt att jämföra nuvarande utbildningsbevis med gamla. Det är också svårare att bli värderad i dagens samhälle på grund av en examen.  Praxis visar också att många människor får sitt första jobb på grund av sin examen (och relationerna som byggts under praktikperioderna) men senare i livet mer och mer genom de nätverk de deltar i. Dessutom är upplevs det ofta som det värdet av utbildningsbeviset för individen fortfarande måste "bevisas" eller "visas" i praktiken, eftersom betyg ofta inte säger så mycket om kvaliteten på den kunskap och erfarenhet som uppnåtts.

 

Källa: THE REVIEW: K. Schuur  R. Duvekot. 2015. Personal aspects in career development. (på engelska)

 

Läs mer om Organisatoriska och personliga aspekter !

bottom of page