top of page

Läs mer om Validering i Partnerskapets länder

Validering av reell kompetens (VPL) och arbetslivsvägledning

Vilka påståenden är VPL baserat på?

  • I det 21:a århundradets samhälle har den roll som inlärningssystemet ändrats från ett institutionaliserat lärandesystem med enhetliga utbildningsvägar och lite utrymme för personlig ingång till ett lärandesystem som kännetecknas av flexibelt och mer personlig styrt lärande.

  • Lärande är resultatet baserat. Allt som en kursdeltagare vet, förstår och kan göra när en lärandeprocess är avslutas anges och definieras i termer som kunskaper, färdigheter och kompetens.

  • Lärande är formellt, informellt och icke-formellt.

  • Att länka formellt, informellt och icke-formellt lärande till något sammanhang är möjlig.

  • Länka alla tidigare erfarenheter av lärandetill ytterligare utvecklingssteg öppnar för en livslång lärandestrategi för alla i deras egna sammanhang. I detta perspektiv syftar inte VPL till att belysa bristen på kompeten utan just det motsatta - att inventera befintlig kompetens.

  • Det är alltid bra praxis ute!

Syftet med VPL?

 

Personlig: Det förbättrar möjligheterna för självutveckling och förkovran mot ett perspektiv av livslångt lärande. Validering av informellt och icke-formellt förvärvad kompetens kommer att öka människors önskan att fortsätta att lära och deras medvetenhet om hur, vad, när och varför man ska lära sig.

Sparsam: Det stöder en mer kompetensefterfrågestyrd arbetsmarknad och anställbarhet, förbättra matchningen mellan kompetens som förvärvas av den enskilda.

 

Utbildande: Det syftar till ett lärandesystem som kännetecknas av ett flexibelt och mer personlig styrt lärande, i nära samklang med arbetssystemet. VPL verkar i en s.k. lärande triangel som består av individer, arbetssystem och inlärningssystem i växelverkan och samarbete. Detta leder till förnyelse av infrastrukturer och processer.

Socialt: Att validera kompetens kräver att man uppvisar förmåga att tillämpa kunskaper, färdigheter och attityder för att uppnå observerbara resulterar i ett specifikt socioekonomiskt och kulturellt sammanhang. Bevis för detta är endast möjliga när de andra, som man har interagerat med, erkänner och validerar dem. Det har en positiv inverkan på den sociala sammanhållningen och utvecklingen samt på den kompetens som krävs av organisationerna.

 

Faser i VPL

Validering av reell kompetens är, för det första, om att synliggöra individens omfattande och varierande kunskaper. Denna inlärning sker ofta utanför den formella utbildningen - hemma, på arbetsplatsen eller genom fritidsaktiviteter - och ofta förbises och ignoreras. VPL är också ett sätt att tillskriva värde till inlärning hos individer, oberoende av det sammanhang i vilket detta lärande ägt rum. Att gå igenom validering hjälper eleven att "utbyta" resultaten av icke-formellt och informellt lärande för framtida lärande eller anställningsmöjligheter. Processen måste skapa förtroende, särskilt genom att visa att kraven på tillförlitlighet, validitet och kvalitetssäkring har uppfyllts. Dessa delar av synlighet och värde måste alltid beaktas när man utformar valideringsarrangemang, men på olika sätt och kombinationer.

Ovanstående formulering begränsar inte validering till ett visst institutionellt sammanhang. Även om det är vanligast inom utbildning, som gör det möjligt för individer att förvärva en formell examen på grundval av icke-formellt och informellt lärande genomförs validering även av flera institutioner och aktörer utanför utbildning: arbetsmarknadsmyndigheter, ekonomiska sektorer, företag och frivilligorganisationer. De många resultaten av validering, från formella kvalifikationer till företagsinterna bevis på förvärvad kompetens, är alla förenade genom sina insatser för att öka synligheten och värdet av lärande utanför klassrumet.

 

För att tydliggöra de grundläggande funktionerna för systematiken inom validering, identifierar den europeiska rekommendationen för validering av icke-formellt och informellt lärande (Cedefop, 2015) fyra olika faser:

  • Identifiering av en individs läranderesultat som uppnåtts genom icke-formellt och informellt lärande.

  • Dokumentation av en persons lärande som förvärvats genom icke-formellt och informellt lärande

  • Bedömning av en individs läranderesultat som uppnåtts genom icke-formellt och informellt lärande.

  • Certifiering av resultaten av bedömningen av en individs läranderesultat som uppnåtts genom icke-formellt och informellt lärande i form av en examen, eller poäng som leder till examen, eller i annan form, som är lämplig.

Källor:

Erkännande av tidigare icke-formellt och informellt lärande i högre utbildning: http://eacea.ec.europa.eu/education/eurydice/documents/focus-on/152.pdf

Europeiska centret för validering av tidigare lärande EG-VPL:  

http://www.ec-vpl.eu/tag/validation-of-prior-learning/

 

Raimo Vuorinen, Key note tal i 1: a VPL biennalen: Rollen av vägledning i validerings processer.

http://www.vplbiennale.com/programme/dr-raimo-vuorinen/

 

Ruud Duvekot: Nederländsk fallstudie: Arbetsvärlden. Validering av tidigare lärande som ett yrkesvägledningsverktyg: länka utbildning och arbetsmarknad. http://uil.unesco.org/fileadmin/keydocuments/LifelongLearning/en/NetherlandsCaseStudy1WorldOfWorkVPLAsACareerGuidanceTool.pdf

MORE

Validering av reell kompetens är en process som hjälper individen att få kännedom om, värdera och få formellt erkännande av vad de har lärt sig så långt i sitt liv. Det är en metod som är särskilt värdefull på arbetsplatsen eftersom arbete resulterar i erfarenheter som kan vara till hjälp när målet kan vara en examen, anställningsbarhet eller utveckling av individer.

 

 

Varför validering?

 

Utgångspunkten är att en inledande yrkesutbildning inte längre räcker. Det är viktigt att inse att meriter (kunskaper, färdigheter, inställning, ambitioner) ständigt utvecklas. Detta innebär att vara medveten om att någon, alltid och överallt - medvetet och omedvetet – lär sig genom:

  • formellt lärande, som förekommer i ett organiserat och strukturerat sammanhang såsom i en skola/utbildningscenter; det anges i fråga om mål, tid eller inlärningsstöd; det är avsiktligt ur den lärandes synvinkel och det leder vanligtvis till betyg eller certifiering.

  • icke-formellt lärande, som är en del av planerade aktiviteter som inte uttryckligen betecknas som inlärning, men som består av viktigt lärande. Det är avsiktligt ur den lärandes synvinkel och det leder normalt inte till certifiering.

  • informellt lärande, som är resultatet av dagliga arbetsrelaterade, familj- eller fritidsaktiviteter. Det är inte organiserat eller explicit strukturerat som lärande. Det är i de flesta fall oavsiktligt från elevens perspektiv.

bottom of page